Syns testosteron på urinprov

Dopning är ett problem inom handikappssporten. Idrottare behöver veta: syns testosteron på urinprov? Svaret är komplicerat, helt enkelt. Testosteron finns naturligt i alla kroppar, vilket gör det mycket svårt att upptäcka när någon dopat sig. Men forskare och tester har utvecklat bättre sätt att komma på dopare. Det handlar om rättvisa för alla paralympiska idrottare.

Varför testosteron är tricky att hitta

Testosteron är ett könshormon. Din kropp producerar de helt naturligt varje dag. En idrottare kan ha en testosteronnivå på 5 enheter. En annan helt frisk idrottare kan ha 15 enheter. Det är helt normalt att skilja sig åt så mycket.

Vanliga urinprover räcker helt enkelt inte. En lab kan mäta testosteronnivåer i urinen, men hur vet de om värdet är dopat eller bara din naturliga nivå? Det kan de inte, helt enkelt. En idrottare som tar extra testosteron kanske bara får nivån från 5 till 20 enheter och då ser det ut som en helt frisk persons värde.

Det är därför paralympiska testningar behövs. Systemet måste vara mycket bättre än bara ett prov här och där. (Jag menar, det är rätt uppenbart, va?)

Biologiska passet lösningen för paralympierna

Det biologiska passet är som ett kartotekskort över din kropp. World Anti-Doping Agency, eller Wada som alla säger, började använda det 2014. Systemet fungerar så här: en idrottare lämnar urinprover många gånger under året. Varje prov sparas och jämförs.

Laboratoriet bygger en profil av just din kropp. Din naturliga nivå dokumenteras. Om du plötsligt har testosteronvärden som helt skiljer sig från dina tidigare prover då ringer larmet. Labbet ser direkt att något är fel.

Exempel: En paralympisk simmare har alltid haft en testosteronnivå på 8 enheter under två år. Sedan plötsligt på ett prov 25 enheter. Det är omöjligt för kroppen att ändra sig så mycket på egen hand. Då vet testledarna att något inte stämmer. Fler tester beställs direkt.

För handikappidrottare är det särskilt viktigt. Många har redan komplicerade medicinska lägen (vilket gör det ännu viktigare att testen är noggrann). Testningen måste vara väldigt träffsäker för att inte ge felaktiga resultat.

Vad idrottare behöver veta inför provtagning

Om du är paralympisk idrottare eller tränar på högt niveau: förbered dig rätt. Följ alla instruktioner exakt när du lämnar prov. Vet du att dina urinprover sparas? De kan jämföras senare om någonting verkar konstigt.

Lämna prover regelbundet utan att ändra vanor. Om du tränar hårt en vecka och sedan vilar mycket nästa vecka det kan påverka värdena. Testledarna vill se en stabil bild av din normala kropp.

Förstå att ett prov aldrig räcker. Det är många tester tillsammans som bygger sanningen. En idrottare kan bli testad två eller tre gånger per månad. Det kan verka mycket, men det är systemets styrka.

Ställ frågor till provtagaren om du undrar något. Du har rätt att förstå processen. Det handlar om din idrott och din rykte.

Idrottare brukar fråga: "Hur länge sparas mina prover?" Svaret är väldigt länge. Kanske tio år framåt. Det betyder att även gamla prover kan analyseras med ny teknik senare.

En annan vanlig fråga: "Kan jag få höga naturliga värden utan dopning?" Ja, helt säkert. Men då ska dina värden vara höga redan från första provet. Inte plötsligt höga efter ett år.

Håll dig till träningen. Ät bra. Sov ordentligt. Gör de du alltid gör. Sedan är provtagningen enkel. Du behöver inte oroa dig om du inte dopat dig.

Handikappssporten kräver samma höga standard som all annan idrott. Faktiskt ännu högre, för att det ska vara helt rättvist. Du spelar på samma villkor som alla andra paralympiker världen över.

Testningen är inte din fiende. Testningen är din vän. Den skyddar dig. Om du är ren och de flesta idrottare är de då visar testerna att du är bättre än dina motståndare för att du tränar hårdare. Inte för att du dopat dig. Det är skillnaden mellan att vinna på eget värde eller på falska premisser.