Så fungerar follikelfas och lutealfas

Din menstruationscykel styr mycket mer än bara när du blöder. Den påverkar din energi, din träning och hur du mår. Follikelfas och lutealfas är de två huvuddelarna av cykeln, och att förstå dem kan förändra hur du tränar och tar hand om din kropp. Vi går igenom vad som händer i varje fas, hur du spårar din cykel och när du bör söka hjälp.

Follikelfasen första delen av cykeln

Follikelfasen börjar första dagen av din menstruation och varar ungefär 14 dagar. Under dessa dagar arbetar ditt hormon FSH på högvarv. Det stimulerar äggstockarna att utveckla flera äggfolliklar, men vanligtvis mognar bara en till ett fullt utvecklat ägg.

Samtidigt stiger dina östrogennivåer. Det gör att livmoderslemhinnan växer och förbereder sig. Mot slutet av follikelfasen sker något viktigt LH-hormonet får en plötslig topp. Den signalen löser ut ägglossningen.

Hur detta påverkar din träning: Under follikelfasen har många kvinnor högre energi. Du kan känna dig starkare och återhämtar dig snabbare från träning (vilket är ganska nice, faktiskt). Det är ofta en bra tid för intensiv träning eller nya personliga rekord.

Lutealfasen andra delen av cykeln

Efter ägglossningen börjar lutealfasen. Den varar 10 16 dagar, ofta omkring 14 dagar. Den tomma follikeln blir till något som kallas gulkropp, och de producerar höga nivåer av progesteron.

Progesteron höjer din kroppstemperatur något och förbereder livmoderslemhinnan för ett möjligt befruktat ägg. Om ingen befruktning sker bryts gulkroppen ner. Hormonnivåerna sjunker, och menstruationen startar på nytt.

Tecken på att något inte stämmer: Om din lutealfas är kortare än 12 dagar kan det signalera ett problem. En kort fas kan göra det svårare att bli gravid, eftersom livmoderslemhinnan inte hinner utvecklas ordentligt.

Hur detta påverkar prestation: Under lutealfasen är många kvinnor tröttare. Du behöver mer recovery och kanske inte presterar lika bra på intensiv träning. Det är ofta en bättre tid för yoga, lättare styrketräning eller långsamma löpturer.

Så följer du din egen cykel

Det finns flera enkla sätt att spåra din cykel. En vanlig kalender räcker långt bara anteckna när du blöder. Många användar också gratis appar som loggar menstruation och symtom.

Tre praktiska verktyg:

• Temperatusmätning: Mät din temperatur varje morgon innan du går upp. Under lutealfasen är den ungefär 0,3 0,5 grader högre. Det visar när du är i slutet av follikelfasen och när lutealfasen börjar.
• LH-test: De små testpinnar som visar när du har ägglossning. Du gör testen några dagar innan du förväntar dig ägglossningen.
• Anteckna symtom: Skriv ner när du har energi, trötthet, huvudvärk eller dålig mage. Efter några cykler ser du mönster.

För idrottare: Planera din tyngsta träning under follikelfasen när energin är högre. Spara lättare träning och recovery för lutealfasen. Det kan förbättra både resultat och återhämtning.

När något känns fel när ska du söka hjälp?

Ibland stämmer något inte. Oregelbundna cykler, mycket korta eller långa faser kan signalera problem. En del beror på stress, träning och kost andra behöver medicinsk hjälp.

Tecken på att du bör kontakta en läkare:

• Din cykel är mycket oregelbunden eller helt frånvarande.
• Lutealfasen är kortare än 12 dagar flera gånger i rad.
• Du blöder mycket kraftigt eller länge.
• Du har svårt att bli gravid.
• Du har stark mensvärk eller andra symtom som försämrar livet.

Vad kan påverka cykeln? Stress sänker fertiliteten. Hårt träning utan tillräcklig mat kan stoppa ägglossningen helt. Undernäring eller snabb viktförlust kan göra cykeln oregelbunden. En bra sömn, balanserad mat med tillräcklig energi och mindre stress stöder en stabil cykel.

Försök inte åtgärda allt själv. En gynekolog eller läkare kan testa dina hormoner och hitta den riktiga orsaken.

Lyssna på din kropp

Din menstruationscykel är inte något som bara händer det är information. Genom att förstå follikelfasen och lutealfasen får du kunskap om hur din kropp arbetar. Det hjälper dig att träna bättre, planera bättre och ta hand om dig själv på rätt sätt.

Börja enkelt. Anteckna när du blöder och hur du mår. Efter några månader ser du mönster. Du kommer att veta när du kan pressa dig hårdare och när du behöver vila. Och om något känns fel sök hjälp. Det finns ingen skam i att vilja förstå sin egen kropp.