Vad är koordination

Vad är koordination? Det är förmågan att få kroppen att samarbeta på ett smidigt sätt. Din hjärna, dina muskler och dina sinnen jobbar tillsammans för att du ska kunna röra dig rätt. När du cyklar måste du hålla balansen, trampas i rätt takt och samtidigt se vart du ska. Det är koordination i praktiken. Din hjärna tar emot information från ögonen, hörseln och känseln i kroppen. Sen skickar den kommandon till musklerna om vad de ska göra. Allt det här sker på mindre än en sekund.

Koordination spelar roll för alla. Det handlar inte bara om sporter och idrott. Du behöver koordination när du äter med gaffel, skriver på tangentbordet eller kastar en boll. Människor med och utan funktionsnedsättning utvecklar koordination på sitt sätt. En person i rullstol tränar koordination genom andra övningar än någon som går. Men målet är samma: att få kroppen att följa det som hjärnan tänker. Utan bra koordination blir vardagen svårare. Du blir klumpigare och riskerar att ramla oftare (vilket jag vet något om efter att ha snubblat på själv). Men här är det goda beskedet: du kan alltid träna och bli bättre på det.

Varför är koordination så viktigt för just dig? Kanske du spelar sport. Kanske du vill klara dig själv i vardagen utan att ramla. Eller kanske du bara är nyfiken på hur kroppen fungerar. Oavsett anledning kan du träna och förbättra din koordination. Det är aldrig för sent att börja.

Koordination inom handikappsidrotten

Paralympiska atleter är mästare på att träna koordination. De vet att bra samordning mellan kroppen och hjärnan gör skillnad mellan att vinna och förlora. En rullstolsbasketspelare måste kunna dirigera rullstolen, fånga bollen och kasta med precision samtidigt. Det kräver många timmar av träning. Träningen ser annorlunda ut än för andra idrottare, men den är minst lika intensiv.

I goalball, en sport för blinda och mycket svaksynta, spelar två lag mot varandra med en boll som ringer. Spelarna måste lyssna intensivt för att höra var bollen är. De tränar sitt höga sinne och sin orientering. Det handlar om att förstå rummet runt om med öronen istället för ögonen. Träningen utvecklar en helt annan slags koordination än det vi är vana vid.

Para-orientering är en annan spännande sport. Deltagare med olika funktionsnedsättningar navigerar genom skogen med en karta. De måste koordinera sitt sätt att röra sig på terrängen med sin rumsuppfattning. En löpare med synskada kan ha en guide som springer tillsammans med löparen. De måste synkronisera sina steg och sina rörelser för att inte ramla.

Träningen anpassas alltid efter individen. En atlet med cerebral pares tränar koordination på sitt sätt. En atlet med amputering tränar på sitt sätt. Coacherna tar fram särskilda övningar som passar just den atleten. De använder bollkast, balansövningar och specifika rörelsesekvenser. Resultatet är att atleten får bättre kontroll och presterar bättre.

Bra koordination minskar också skador för paralympiska atleter. När musklerna och hjärnan samarbetar väl blir rörelserna mer säkra. Atleten blir mindre benägen att ramla eller skada sig. Träningen fokuserar på både styrka och exakthet. Många paralympiska idrottare visar att koordination kan tränas upp under vilka förutsättningar som helst.

Träning för bättre koordination

Du behöver inte vara idrottare för att träna koordination. Det finns enkla övningar som passar alla. Börja med något enkelt som balansövningar. Stå på ett ben i tjugo sekunder. Växla ben. Gör detta varje dag och du märker skillnad efter en vecka eller två. Du kan också gå på en rak linje på marken som om det vore en balk. Det kräver fokus och balans.

Bollkast är en klassisk övning. Stå framför en vägg och kasta en boll mot väggen. Fånga den igen. Det verkar enkelt, men det tvingar hjärnan att räkna ut hastigheten och vägen för bollen. Försök att kasta och fånga med båda händerna. Försök också att kasta och klappa en gång innan du fångar. Dessa små variationer gör övningen svårare och mycket effektivare.

Dans är perfekt för koordination. Musiken ger rytmen och kroppen måste följa. Du kan dansa hemma, gå på dansgrupper eller titta på instruktioner på nätet. Dans tränar både balans och precision. Din hjärna måste koordinera många olika muskler samtidigt för att följa mönstret. Det är roligt också, vilket gör att du tränar utan att det känns jobbigt.

Variera hastigheten i dina rörelser. Gå långsamt en dag, snabbt nästa dag. Försök att göra samma rörelse med olika hastigheter. Det tvingar hjärnan att ständigt anpassa sig. Du kan också kombinera olika rörelser. Gör cirkelrörelser med ena handen medan du gör upp- och nedgående rörelser med den andra. Det är svårt, men det fungerar verkligen.

Regelbunden träning är nyckeln. Du kan inte träna koordination en gång och sedan vara färdig. Precis som muskler som blir svagare om du inte använder dem, så blir koordinationen sämre utan träning. Försök att träna tre till fyra gånger i veckan. Även tjugo minuter räcker. Det viktiga är att du gör det regelbundet.

Anpassa övningarna efter dig själv. Om du använder rullstol kan du träna bollkast och balansövningar för överkroppen. Om du har nedsatt syn kan du träna rörelsesekvenser och balans. Om du är äldre kan du börja långsamt och öka efter hand. Det finns ingen "rätt" nivå. Du börjar där du är och pushiar dig själv lite grann varje vecka.

Vad som händer när du tränar

När du tränar koordination sker något spännande i hjärnan. Nerverna bygger nya vägar. Din hjärna lär sig nya saker. Det kallas neuroplasticitet. Varje gång du upprepar en rörelse blir den lite enklare. Efter många repetitioner blir rörelsen automatisk. Du behöver inte tänka på den längre. Då kan hjärnan fokusera på något annat.

Det är därför atleter tränar samma rörelser tusentals gånger. En basketspelare skjuter tusentals skott. Till slut vet kroppen vad den ska göra utan att spelaren behöver tänka mycket på det. Samma sak gäller för dig. Om du tränar bollkast varje dag blir du bättre. Dina ögon, händer och hjärna synkroniserar sig bättre.

Det tar tid att se resultat, men du märker det när det kommer. Kanske kan du fånga bollen utan att tappa den. Kanske kan du gå på linjen utan att förlora balansen. Dessa små framsteg motiverar dig att fortsätta träna. Framstegen kanske är små, men de är riktiga.

Avslutning

Koordination är något som alla kan träna och bli bättre på. Det spelar ingen roll om du är ung eller gammal, om du har en funktionsnedsättning eller inte. Träningen ser olika ut för olika människor, men resultatet är samma: en bättre samordning mellan hjärna, muskler och sinnen.

Du behöver inte göra något komplicerat. Börja med en enkel övning. Stå på ett ben. Kasta en boll. Dansa till din favoritmusik. Gör det regelbundet och du kommer att se skillnad. Kanske märker du först att du ramlar mindre ofta. Kanske blir du säkrare i dina rörelser. Det är all anledning nog att börja.

Träning handlar om framsteg, inte perfektion. Du behöver inte vara bäst. Du behöver bara bli lite bättre än igår. Varje dag du tränar bygger du upp nya vägar i hjärnan. Varje repetition gör dig starkare och säkrare. Börja i dag. Din kropp och hjärna väntar redan.