Vad är lindrig intellektuell funktionsnedsättning

Ungefär en procent av alla svenskar har lindrig intellektuell funktionsnedsättning. Det låter kanske konstigt och medicinskt, men de är egentligen ganska enkelt att förstå. Vad är lindrig intellektuell funktionsnedsättning? Det är när hjärnan behöver lite längre tid på sig för att lära sig nya saker och hantera vardagliga uppgifter. Det är inte en sjukdom som man blir frisk från. Det är helt enkelt en del av hur personen fungerar.

Du kanske inte tänker på det, men många människor med funktionsnedsättningen lever helt vanliga liv. Många spelar idrott på högt nivå. Några tävlar till och med i Paralympics och andra handikappstävlingar (vilket är ganska imponerande, faktiskt). De visar att rätt stöd gör skillnad på allt möjligt.

Hur man får diagnosen och vad det betyder

För att få diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning krävs två saker. Först måste en läkare testa IQ:n då måste det vara under 70. Men bara lågt IQ räcker inte. Det andra som krävs är att personen har svårt med vardagliga saker. Det kan handla om att klara sig själv, att förstå regler eller att ta egna beslut.

Många tror att lågt IQ och intellektuell funktionsnedsättning är samma sak. Det är de inte. En person kan ha lågt IQ men ändå klara sig bra i vardagen. Då får den personen inte diagnosen. Ungefär hälften av alla som har intellektuell funktionsnedsättning har den lindriga formen.

Det är också vanligt att ha fler diagnoser samtidigt. Många personer med lindrig funktionsnedsättning har också ADHD, autism eller andra utmaningar. Det gör livet lite mer komplext, men de går att hantera med rätt hjälp.

Stöd i skolan, jobb och idrott

I skolan behöver elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ofta anpassningar. De kan få längre tid på prov. Läraren kan ge tydligare instruktioner och dela upp uppgifterna i mindre bitar. Många elever får sina egna utvecklingsplaner så att förväntningarna passar deras förmåga.

Vuxna kan få stöd från habilitering. Det är en slags långsiktig hjälp med att utvecklas och klara sig bättre. Habilitering arbetar med både det praktiska som att handla mat eller ta bussen och det sociala, som att träffa vänner och få ett jobb.

Anpassningar gäller också idrotten. En idrottare med lindrig funktionsnedsättning kan träna tillsammans med andra i en grupp där instruktionerna är väldigt tydliga. Under tävling kan det ta lite längre tid att förklara reglerna. Många idrottare tävlar i handikappsidrott eller Paralympics och presterar imponerande. Med rätt coach och stöd når de långt.

Vad som är viktigt är att inte bajsa på kraven bara för att personen har en funktionsnedsättning. Utmaningen gör att människor utvecklas. Men utmaningarna måste passa personen. De är balansen som räknas.

Anhöriga kan också få stöd. Många habiliterings-enheter erbjuder anhörigcentra där familjer kan prata med andra i samma situation och få tips och råd.

Med rätt stöd och anpassningar kan personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning leva mycket självständiga liv. Många arbetar, några studerar vidare, och många tränar regelbundet. Funktionsnedsättningen är varaktig den försvinner inte men den behöver inte sätta stopp för möjligheterna.

Ett bra exempel är en simmare som fick diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning i tioårsåldern. Med bra stöd från tränare och skola började hon tävla. Idag tävlar hon på landsnivå i handikappsimning och tränar sex dagar i veckan (vilket visar vad som är möjligt, egentligen). Hon visar att möjligheterna är större än många tror. Det handlar bara om att hitta rätt väg för just den personen.