Vad ger yoga med mera din kropp

Yoga med mera det ordet dyker upp överallt nu. Men vad betyder de egentligen? För många handlar yoga om att böja sig framåt och röra vid tårna. Det är bara en liten del av historien. Yoga är en gammal tradition som handlar om mycket mer än fysiska övningar. Det handlar om att må bättre i både kropp och sinne.

Om du är osäker på om yoga är för dig, eller om du har en funktionsnedsättning och undrar om yoga passar, är det här rätt plats att börja. Vi ska utforska vad yoga faktiskt är, hur det kan anpassas för alla, och varför det blir allt mer populärt i Sverige.

Vad är yoga egentligen?

Ordet "yoga" kommer från sanskrit och betyder "att förena" eller "att sammanbinda". Det handlar om att skapa balans mellan kropp och sinne. Yoga är mycket mer än bara fysiska ställningar.

Yoga bygger på fem huvudpelare. För det första finns fysiska övningar som kallas asanas. För det andra handlar det om andningsövningar pranayama. För det tredje meditation, eller dhyana (att sitta stilla är svårare än man tror). För det fjärde avslappning och vila. Och för det femte finns etiska principer som styr hur man lever sitt dagliga liv.

I väst fokuserar vi ofta på ställningarna. Vi tänker på yogamattor och folk som sträcker sig. Men det traditionella yoga från Indien omfattar mycket mer. Det är egentligen ett helt filosofiskt system. Här är skillnaden: gymnasten gör övningar för att bygga muskler. Yogin gör samma rörelser men fokuserar också på andningen, sinnesstillståndet och inner ro.

Olika yogaformer välj rätt för dig

Det finns många yogaformer att välja mellan. Vilken passar för dig beror på vad du vill uppnå.

Hathayoga är den klassiska formen. Den passar de flesta nybörjare eftersom den är lugn och fokuserad.

Ashtanga yoga är mer intensiv. Du gör samma sekvens av rörelser varje gång. Det kräver mer styrka och uthållighet.

Kundalini yoga fokuserar på energi och andning. Det är mer spirituellt inriktat.

Bikram yoga görs i ett mycket varmt rum omkring 40 grader. Det är bra för flexibilitet men kan vara krävande.

Medicinsk yoga utvecklades i Sverige på 1990-talet. Den är speciellt utformad för rehabilitering och hälsa. Den används ofta av läkare och sjukgymnaster.

MediYoga är en vidareutveckling av medicinsk yoga. Den är vetenskapligt testad och används ofta på sjukhus vid hjärtrehabilitering och cancerrehabilitering.

Exempel: en person med ryggsmärta mår dåligt av ashtanga yogas snabba rörelser. Då passar medicinsk yoga mycket bättre långsammare rörelser och fokus på korrekt teknik kan lindra smärtan istället för att öka den.

Yoga för personer med funktionsnedsättning en väg till träning

Yoga är en form av träning som passar alla, oavsett funktionsförmåga. Det är exakt det som handikappsidrotten handlar om att ge alla möjlighet att träna och förbättra sin hälsa.

Du behöver inte vara flexibel. Du behöver inte kunna gå. Du behöver inte ha tränat innan. Yoga kan anpassas för dina förutsättningar.

En person i rullstol kan göra yoga på mattan med en anpassad version av varje övning. Istället för att sätta sig ned i en specifik ställning kan du göra samma rörelse från rullstolen. Fokus ligger på andningen, känslan i kroppen och ro.

MediYoga är särskilt bra för rehabilitering. Det är vetenskapligt utformat för att fungera tillsammans med läkarvård. Om du har en skada eller sjukdom kan MediYoga vara en del av din väg tillbaka till bättre hälsa.

Tanken är enkel: yoga är för dig, inte tvärtom. Du behöver aldrig känna dig utanför.

Vad visar forskningen?

Vetenskapen stödjer yoga. Många studier visar att yoga fungerar verkligen.

Yoga minskar stress, ångest och depression. Det är väl dokumenterat. Människor som gör yoga regelbundet rapporterar att de sover bättre och mår mer lugna.

Medicinsk yoga och MediYoga visar ännu starkare effekter inom sjukvården. Patienter med hjärtsvikt som får MediYoga två gånger i veckan under tolv veckor märker bättre livskvalitet. De får bättre lungfunktion. Deras blodtryck sjunker. De blir mindre deprimerade.

Cancerpatienter som gör yoga under sin behandling mår ofta bättre. De har mindre smärta och mindre trötthet.

Det finns dock fortfarande några luckor i forskningen. Vi vet inte allt om hur yoga hjälper mot långvarig smärta fler studier behövs.

Viktigt: yoga är inte en snabb fix. Det är långsiktig träning. Du märker ofta skillnad efter två till tre månader av regelbunden träning. Men det är väl värt det.

Praktiska tips för att komma igång

Börja enkelt. Du behöver inte göra avancerade ställningar från dag ett. Börja med grundläggande rörelser. Öka svårighetsgraden sakta när du känner dig redo.

Andningen är nyckeln. Många nybörjare glömmer andningen. Men andningen är kärnan i yoga. Långsam, djup andning genom näsan. Det lugnar sinnet och gör övningarna effektivare.

Använd hjälpmedel. En mjuk matta är bra. En kudde eller ett block hjälper dig om du inte kan nå golvet eller sitta på ett visst sätt. Det är ingenting skämmande det är smart (jag menar det).

Lyssna på din kropp. Om något gör ont, sluta. Yoga ska aldrig skada. Om du mår dåligt, vila. Det är helt okej.

Var regelbunden. Tre gånger i veckan under tjugo minuter är bättre än en gång i veckan under en timme. Det är regelbundenheten som räknas.

Exempel: En nybörjare börjar hemma tre gånger i veckan. Varje pass varar tjugo minuter. Efter sex veckor märker hon redan att hon sover bättre och känner sig lugn.

Yoga tillsammans med annan träning

Yoga passar utmärkt tillsammans med annan träning. Det är inte yoga eller något annat det är yoga och något annat.

Om du älskar att gå på promenader kan yoga ge dig flexibilitet och styrka. Om du lyfter vikter kan yoga ge dig balans och lugn. De kompletterar varandra.

För personer som tränar som paraidrottare är yoga oerhört värdefullt. En pararcykelist tränar hårt för att bli snabbare. Men yoga två gånger i veckan ger bättre kroppskännedom, mental styrka och flexibilitet. Det förbättrar den andra träningen.

Yoga hjälper också till att förebygga skador. Det gör kroppen mer medveten. Du märker när något börjar bli för stramt eller ont innan det blir ett större problem.

Tänk på yoga som den delen av träningen som aldrig ses. Det pågår inuti, inte utåt.

Vanliga frågor besvarade

Behöver man vara flexibel för att göra yoga?
Nej. Du gör yoga för att bli flexibel, inte för att du redan är det. Det är som att säga att du behöver kunna simma för att gå på simskola. Börja där du är, inte där du vill vara.

Är yoga bara för unga människor?
Absolut inte. Yoga passar alla åldrar. Det är särskilt bra för äldre människor eftersom det bygger styrka utan att slita på kroppen.

Kan man göra yoga i rullstol?
Ja. Du gör rörelserna från rullstolen. Yoga är inte förbjudet för någon.

Vad är skillnaden mellan yoga och gymnastik?
Gymnastik fokuserar på fysisk träning. Yoga fokuserar på att förena kropp och sinne. Yoga inkluderar andningsövningar och meditation. Gymnastik gör det sällan.

Kan yoga hjälpa mot stress?
Ja. Många studier visar att yoga minskar stress och ångest. En tjugominutersession kan ändra din sinnesstillstånd väsentligt.

Är yoga en religion?
Yoga har andliga rötter i Indien. Men i Sverige är det vanligtvis en sekulär aktivitet. Du behöver inte tro på något. Du kan göra yoga bara för hälsan.

Hur ofta ska man öva yoga?
Gärna två till tre gånger i veckan för märkbar effekt. Men även en gång i veckan är bättre än ingenting.

Vad är medicinsk yoga?
Det är yoga som är speciellt utformat för sjukdomar och skador. Det är utvecklat tillsammans med läkare och sjukgymnaster. Det är ofta en del av behandlingen på sjukhus.

Din yoga-resa börjar nu

Yoga är något du kan börja med idag. Du behöver inte vänta. Du behöver inte vara redo. Du är redan redo.

Det viktiga är att testa. Försök en gång. Märk efter. Gör det igen nästa vecka. Efter ett par månader vet du själv om yoga är för dig.

Yoga med mera handlar om att leva bättre. Det handlar om att möta dig själv där du är, inte där du tror att du borde vara. Det handlar om att träna kroppen och lugna sinnet på samma gång.

På Champa! tror vi att alla ska kunna träna på sina egna villkor. Yoga är en väg dit för alla.